Laxfiskets historia i Älvkarleby

     

Det var min tur att berätta på Älvkarleby hembygdsförenings studiecirkel ”Lär känna din bygd”. Det kändes naturligt för mig att berätta om Laxfiskets historia i Älvkarleby. Det berättar jag om på mina guidade promenader vid Älvkarlebyfallen och före det i många år då jag var anställd på dåvarande Fiskeriverkets försöksstation (numera SLU) i Älvkarleby. (Sammanlagt i nitton år.)

   

Vi funderade om det finns någon annan bygd med stort laxfiske, där så mycket är skrivet och bevarat till våra dagar. Det finns skriftliga dokument bevarade från 1100-talet, som berättar om cisterciensermunkar, som av kung Knut Eriksson (son till Erik den helige) fått tillstånd att fiska lax i fallen. Från 1100-talet, finns även en skrivelse av påven Lucius III i Verona, där det framgår att ärkebiskopen i Uppsala har rätt till del i fisket i Älvkarleby. Det finns kungabrev, tingsprotokoll och riksdagsbeslut från alla århundraden fram till våra dagar, om vem som har rätt att fiska och var i området kring Älvkarlebyfallen. Bråket om rättigheten till laxfisket går som en röd tråd genom Älvkarleby historia.                                                       

 

På mina guidade promenader hinner jag inte ta upp så mycket av den historien, ibland ingenting, trots att det är mycket intressant. Nu på studiecirkeln hade jag två och halv timme att berätta. Jag berättade även lite om laxodlingens historia i Älvkarleby, som har varit ett märkbart inslag i bygden sedan slutet av 1800-talet.  Att vi har en lax i vårt kommunvapen känns helt självklart, med den betydelse laxfisket haft genom århundraden.