Träkolen brann i en av lancashirehärdarna i smedjan,
där man hade lagt in ett stycke järn. Det skulle bli så mjukt att det gick att bearbeta. Det glödande
järnstycket drogs därefter gång efter gång genom valsverket. Det var häftigt att se det glödande järnet räckas ut och bli längre och längre och tunnare och tunnare. Det här var under dag två på
konferensen i Karmansbo i Västmanland
Morgonen hade börjat med ett försök att tillverka järn av
tackjärn i samma härd, men det lyckades inte. Det var tydligen inte så lätt att
få det att fungera praktiskt, även om man följde den teoretiska informationen.
Förr fick smederna kunskapen överförd generation efter generation, genom att
vara med och se hur de äldre gjorde. .jpg)



Vi från Kultur- och guidegruppen i Karlholm var inbjudna att
delta i konferensen och berätta om vår smedja, hur den förvaltas och
bevaras. Vi visade vår film som spelades in i smedjan sexton år efter att
järntillverkningen lades ner 1931. Några av de gamla karlhomssmederna
tillverkar de sista stångjärnen.
Konferensen riktade sig till museer som har vattenhjul,
turbiner och olika maskiner som drivs med vattenkraft. Vi var ca fyrtio
deltagare, som under första dagen berättade om våra erfarenheter från olika
typer av anläggningar. Vi bodde i Karmansbo herrgård, som är från mitten
1700-talet och idag är en konferensanläggning.
.jpg)
Vi hann också med besök i en smedstuga, inredd som från början av förra seklet. I brukets klensmedja kan konferensgäster få smida ut något litet föremål.
.jpg)
Metoden att bearbeta järnet i slutna härdar, introducerades vid två järnbruk i Sverige 1830, bl.a. i Söderfors bruk. Det innebar att det gick åt oerhört mycket mindre kol, än vid de tidigare använda teknikerna s.k. tysksmide, respektive vallonsmide. Eftersom det var i Lancashire i England som Gustav Ekman från Jernkontoret hade studerat metoden, kom den här i Sverige att benämnas lancashiremetoden.
.jpg)
.jpg)
Vi hann också med besök i en smedstuga, inredd som från början av förra seklet. I brukets klensmedja kan konferensgäster få smida ut något litet föremål.
.jpg)
Metoden att bearbeta järnet i slutna härdar, introducerades vid två järnbruk i Sverige 1830, bl.a. i Söderfors bruk. Det innebar att det gick åt oerhört mycket mindre kol, än vid de tidigare använda teknikerna s.k. tysksmide, respektive vallonsmide. Eftersom det var i Lancashire i England som Gustav Ekman från Jernkontoret hade studerat metoden, kom den här i Sverige att benämnas lancashiremetoden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar