Inte för
att jag är så speciellt intresserad av hur man restaurerar gamla lok och
järnvägsvagnar, men lite kunskap om det är värdefullt att ha, då jag guidar på
järnvägsmuseet. Att kunna berätta vilket noggrant och kunnigt arbete som görs i
museets fordonsmagasin på Karlsborgsgatan i Gävle.
Inbjudan gick ut till
allmänheten att få titta ”bakom kulisserna” hur arbetet går till. Vi var ett
par guider som passade på att vara med.
.jpg)

Vi träffade bl.a. Stefan Carlsson, som
är snickare. Han visade sin välinredda snickarverkstad och med vilken enorm
noggrannhet han går till väga, för att följa originalutseendet vid
återställande av en vagn, som kan vara väldigt illa däran, men som av någon
orsak ändå är av betydelse att spara och försöka återställa.
Ett fordon, som
Thom Olofssons uttrycker det, egentligen är ”utom all räddning”, men som är så
unikt att det ändå bör sparas till eftervärlden. Thoms specialitet är
framförallt färgsättning, målning och ytbehandling av trä och metall. Han framställer
ofta färgerna själv.
Fordonsmagasinet,
som är på 10 000 m2, var tidigare en vagnverkstad. Där finns
lok och vagnar från 1870-talet och framåt.